Text och musik:
Studs Jönsson
En litn gut
Nôrr jä va litn ô geck i skuurn tycktô jä alchting va sô stocht.
Matbespisningsmatsaln va enorm ô låg sâ gôr langt bocht
ô gympasaln va ett hav, bassängen va sô djup.
Vâla ä sô väldigt stor förr en litn, en litn gut.
Sen nörr man väx opp ô bli störrôr ä dâ sôm vâla krymp ihop.
En finnug tuffing i tonårsåra trur att n fattôr alchtihop
men fastn nog ä kâchk ô gäll ä dâ sack sôm fôrut.
För baka tuffingen står dâ bârô en litn, en litn gut.
Du fast jä no ä övvör fyrti ô nog kân kâllôs för gubbô schnart
kenns dâ endå ichtnô ânschlôs no mot fôr fast dâ ä klart
att nog ä jä grå ô stel ô fet, ô glömskâr en fôrut
men unnôr yta å skrôpplughet finns en litn, en litn gut.
Ja vi gjârr ôss full tâ sô gôcht vi dôg ô provôr ô få dä tä schå ut
sôm att vi ä vôxnô ô mognô mânnfôlk sôm nog vett hô vi tôlôr ôm
men alcht dâ där ä bârô ljug, vi sir nog kârug ut,
men baka fasadn ä vi bârô en litn, en litn gut.
Tillbaka till "Låtar"